fredag 25 november 2016

Nya städer i Sverige?

Häromdagen tillsatte regeringen på Peter Erikssons (MP) initiativ Johan Edstav (MP) som samordnare med uppgift att bland annat hitta platser för helt nya städer. Det kan vara platser vid nya järnvägssträckningar, där staten kan hjälpa till med infrastruktur för att fler bostäder ska byggas. Han ska också bedöma om och på vilket sätt staten kan medverka. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast i juni 2017.
Det här ska enligt Eriksson bidra till att få upp bostadsbyggandet och att skapa hållbara städer. Som exempel på en tänkbar ny stad har han nämnt Läggesta i Strängnäs kommun, där det finns en station men just inga bostäder i närheten.
Det var länge sedan vi anlade helt nya städer i Sverige. Kiruna byggdes i samband med gruvbrytningen i slutet av 1800-talet och dessförinnan anlades Karlskrona 1680, men det var ju mer än 300 år sedan. Kanske är det snart dags igen.
Chandigarh, kanske kan inspirera till ny arkitektur i Läggesta.
Utomlands känner vi ju till nya städer, till exempel Brasilia, huvudstad i Brasilien, och Chandigarh, huvudstad i delstaten Punjab i Indien. Båda dessa är samtidigt modernistiska vallfartsplatser, Chandigarh med arkitektur av Le Corbusier och Brasilia av Oscar Niemeyer. Som nya städer kunde ju dessa vara förebilder eller möjligen avskräckande exempel.
I närheten av Läggesta ligger Mariefred och Åkers styckebruk, två populära småorter. Kanske kan helt enkelt dessa idylliska småorter byggas ihop vid Läggesta, som döps om till Mariefred. Med minst 10 000 nya bostäder kan staden  tillsammans med Åker och Mariefred få uppemot 35 000 invånare. Kan det vara en framtida attraktiv och hållbar stad?
I Strängnäs ganska färska översiktsplan från 2014 har Läggesta identifierats som ett utvecklingsområde tillsammans med omgivande Åkers styckebruk och Mariefred. Men i översiktsplanen redovisas en annan föreställning om vad denna utveckling skulle kunna innebära.
Läggesta samt omgivande Åkers styckebruk och Mariefred enligt Översiktsplan 2014.
Utbyggnadsstrategin handlar om att sammanlänka Mariefred och Läggesta, där det enligt ÖP finns stora utvecklingsmöjligheter med ”högre och tätare exploatering”, dvs 750 bostäder för 1 500 invånare och lika många i de befintliga tätorterna fram till 2040. Men hur tänker man om det ska byggas mer än tio gånger så mycket i Läggesta jämfört med översiktsplanen. Kanske ska man bygga mycket högre och tätare, eller kanske ska man bebygga ett större område. Men enligt ÖP finns det områden med naturvärden av riksintresse och av riksintresse för friluftslivet. Även Mälarens strandområden är av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärdena. Befintliga tätorter Åkers styckebruk och Mariefred av riksintresse på grund av kulturmiljövärdena, så det är inte bara att bygga.
Kanske kan Läggesta bli någonting i denna stil?
Attraktiviteten för en ny stad i Läggesta kan man få en fingervisning om genom att granska Tobins q för småhus och bostadsrätter, som jag tog upp i ett tidigare inlägg. Sannolikt kan man bygga småhus eftersom Tobins q i Strängnäs ligger på 1,21, men marknaden medger antagligen bara ett begränsat antal nya bostadsrätter, knappast uppåt 10 000.
Kommunen bedömde 2014 att behovet av nya bostäder ligger på ca 200 lägenheter per år de närmaste åren, men det har bara byggts hälften så många, dock främst i småhus. Skulle man bygga 10 000 lägenheter i flerbostadshus i Läggesta skulle detta ta mer än 200 år med nuvarande takt. Att mångdubbla utbyggnadstakten skulle antagligen kräva helt nya styrmedel eller subventioner. Som jämförelse handlar flytten av Kirunas stadskärna om 3 000 lägenheter.
Peter Eriksson talar om att bygga en ny stad, vilket innefattar arbetsplatser och service. Arbetsplatser inom detaljhandel, skola samt barn- och äldreomsorg kommer nog att inrättas, men det behövs ju mera. Kanske kan staten utlokalisera ett eller ett par statliga verk. Jag föreslår Naturvårdsverket med 500 anställda, till att börja med. Om inte Boverket redan var utlokaliserat skulle jag föreslå även detta verk. Men kanske kan man också lägga länsstyrelsen i den nya Svealandsregionen där.
Men kommer det i så fall att bli en hållbar stad. Bostäderna kan naturligtvis byggas med utomordentligt låg energiförbrukning, men hur kommer resandet att se ut. Idealet vore förstås att alla arvbetande också bodde i Läggesta eller i varje fall reste med tåg. Men ska man döma efter erfarenheten kommer sannolikt bilägandet att bli högt. Så ser det nämligen ut i andra kommuner som ligger på 40 minuters restid från Stockholm.
Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare i några kommuner i Stockholm med omnejd.
Bilinnehavet i Strängnäs är idag omkring 520 bilar per 1000 invånare, medan det i Stockholm är ca 370. Så även om man kan resa med tåg från Läggesta kommer sannolikt en betydande del av invånarna ändå använda bil. Så hur får man då en hållbar stad?
Det självklara alternativet vore ju att förtäta storstäderna där det redan finns bara kollektivtrafik, till exempel i Stockholms närförorter. Där äger och använder man bil mindre ofta jämfört med kommuner i periferin. Men sådana förslag brukar stöta på motstånd från lokalt aktiva miljöpartister, som inte vill förtäta i just deras stadsdel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar