I förra inlägget kunde jag konstatera att moderaternas bostadspolitiska talesperson Ewa Thalén Finné pratade i nattmössan, när det gällde effekten av bostadssubventioner. Med subventioner byggs det mer än utan subventioner.
”Vi har prövat det här med subventioner tidigare och sett att det inte ger ett bärkraftigt bostadsbyggande”, säger hon i radioprogrammet Kluvet land. Men på sätt och vis har hon ändå rätt. Sedan december 2008 har vi ju haft bostadssubventioner i Sverige, införda av Thalén Finnés egen alliansregering, men inte till nybyggnad utan till ombyggnad av bostäder. Det så kallade ROT-avdraget.
Och resultatet är både övertygande och förskräckande. År 2013 betalade staten ut 14,1 miljarder i ROT-avdrag. Det är mer än dubbelt så mycket som de 6,7 miljarder den rödgröna regeringen nu vill satsa på bostadsbyggande. Men det är inte behoven som styr ROT-avdragen. Byggfirman som utför jobbet får halva arbetskostnaden från staten. Så det är klart att dessa frikostiga subventioner utnyttjas av dem som kan utnyttja dem, till exempelvis dyra lyxombyggnader av nyligen redan renoverade badrum och kök. Bidraget går till arbetskostnad men inte till material. Och händelsevis blir arbetskostnaderna ofta extremt höga samtidigt som materialet nästan är gratis. ROT-avdragen går dock bara till ägda bostäder, dvs villor, radhus, fritidshus och bostadsrätter, men inte till hyresrätter. De skattebetalare som bor i hyresrätt betalar alltså ett bidrag de inte själva kan söka. Och ROT-avdraget kan inte användas för de ganska stora behoven vi har av ombyggnad av hyreshus i miljonprogramsområden. Sabo uppskattade 2009 att bara de mest akuta upprustningarna i miljonprogrammet skulle kosta cirka 50 miljarder kronor. Och det visar sig att det finns ett nästan linjärt samband mellan inkomst och i vilken grad ROT-avdraget kan utnyttjas, som framgår av nedanstående diagram.
Andel med ROT-avdrag i olika inkomstklasser 2013.
Alltså en kraftig subvention från skattebetalarna av välbärgade ägare av hus och lägenheter. I Danderyd är ROT-avdrag till exempel tio gånger vanligare än i Svetige som helhet.
Kostnaden har försvarats med att rotavdraget gör svarta jobb vita och att sysselsättningseffekterna blir så stora att avdragen betalar sig själva. Men detta stämmer inte. Den svarta marknaden finns kvar. Enligt tidningen Arbetet kostar varje arbetstillfälle som skapas genom rotavdrag staten över 1,3 miljoner kronor. Det är väldigt dyra jobb.
Så Ewa Thalén Finné har ju rätt. Erfarenheterna av subventioner till ombyggnad av bostäder är inte bra. I varje fall inte av ROT-avdraget, som alliansen införde.
”Vi har prövat det här med subventioner tidigare och sett att det inte ger ett bärkraftigt bostadsbyggande”, säger hon i radioprogrammet Kluvet land. Men på sätt och vis har hon ändå rätt. Sedan december 2008 har vi ju haft bostadssubventioner i Sverige, införda av Thalén Finnés egen alliansregering, men inte till nybyggnad utan till ombyggnad av bostäder. Det så kallade ROT-avdraget.
Och resultatet är både övertygande och förskräckande. År 2013 betalade staten ut 14,1 miljarder i ROT-avdrag. Det är mer än dubbelt så mycket som de 6,7 miljarder den rödgröna regeringen nu vill satsa på bostadsbyggande. Men det är inte behoven som styr ROT-avdragen. Byggfirman som utför jobbet får halva arbetskostnaden från staten. Så det är klart att dessa frikostiga subventioner utnyttjas av dem som kan utnyttja dem, till exempelvis dyra lyxombyggnader av nyligen redan renoverade badrum och kök. Bidraget går till arbetskostnad men inte till material. Och händelsevis blir arbetskostnaderna ofta extremt höga samtidigt som materialet nästan är gratis. ROT-avdragen går dock bara till ägda bostäder, dvs villor, radhus, fritidshus och bostadsrätter, men inte till hyresrätter. De skattebetalare som bor i hyresrätt betalar alltså ett bidrag de inte själva kan söka. Och ROT-avdraget kan inte användas för de ganska stora behoven vi har av ombyggnad av hyreshus i miljonprogramsområden. Sabo uppskattade 2009 att bara de mest akuta upprustningarna i miljonprogrammet skulle kosta cirka 50 miljarder kronor. Och det visar sig att det finns ett nästan linjärt samband mellan inkomst och i vilken grad ROT-avdraget kan utnyttjas, som framgår av nedanstående diagram.
Alltså en kraftig subvention från skattebetalarna av välbärgade ägare av hus och lägenheter. I Danderyd är ROT-avdrag till exempel tio gånger vanligare än i Svetige som helhet.
Kostnaden har försvarats med att rotavdraget gör svarta jobb vita och att sysselsättningseffekterna blir så stora att avdragen betalar sig själva. Men detta stämmer inte. Den svarta marknaden finns kvar. Enligt tidningen Arbetet kostar varje arbetstillfälle som skapas genom rotavdrag staten över 1,3 miljoner kronor. Det är väldigt dyra jobb.
Så Ewa Thalén Finné har ju rätt. Erfarenheterna av subventioner till ombyggnad av bostäder är inte bra. I varje fall inte av ROT-avdraget, som alliansen införde.
Klargörande och bra skrivet !
SvaraRaderaMan kan, som hyresboende med låg inkomst, bli förbannad för mindre.
Tänk att först implementera en omvänd Robin-Hood- politik, och sedan ljuga om det !
I stället arbetar man, direkt och indirekt, för att marknadshyror skall införas, så att man kan klå oss på ännu mera pengar.
Som artisten Ola Magnell en gång skrev: "Ingen kommer undan politiken för att man är servil och snäll..."
/Lars