Att äta kor i Indien och i Frankrike

Shivaji marknad i östra Pune.
Jag skrev ju i en blogg häromsistens att indierna ju inte äter kor, vilket ju är en sanning med modifikation. Jag pekade på matsedeln på en restaurang häromdan och frågade servitrisen: ”på matsedeln finns maträtter med nötkött, men indierna äter väl inte kor?” ”Hinduer äter inte kor”, rättade hon mig då med eftertryck, som om hinduerna var en exotisk liten minoritet i detta väldiga land, ”men många andra gör det”.
Och på sätt och vis har hon ju rätt. Av Indiens 1 200 miljoner människor är bara 80 procent hinduer, och det innebär att det finns mer än 140 miljoner människor här som inte är hinduer. De största grupperna är muslimer och kristna, som ju kan tänka sig att äta nötkött.

Häromdagen besökte jag en av staden Punes marknader. Det finns en särskild fiskhall, trots att Pune ligger en bra bit från havet. Där finns förstås frukt, grönsaker, kött, såväl lamm som kyckling, även levande djur. Kanske något överraskande finns det en särskild hall också för nötkött. Men vad för rätter gör man egentligen av kohuvuden?

Ett svar kan man få i Frankrike. Jag var på en restaurang i Lyon en gång, där det i övrigt nästan bara serverades olika slags inälvor. Där åt jag komule, som räknas som delikatess i Frankrike, bräserad eller kokt. Det är främst kinden som äts men hel mule serveras ibland. Köttet är grovtrådigt och mycket smakrikt. Det lär vara nästan omöjligt att få tag på kindkött i Sverige, eftersom kohuvudet tas bort direkt vid slakten. Inte så i Indien.

Spårväg i Lyon
I Lyon finns för övrigt en av de moderna stadsspårvägar som numera byggs på många ställen i Europa för att höja stadens och kollektivtrafikens attraktivitet. Men det är egentligen en annan historia.