torsdag 24 december 2009

Julafton – men vad är det egentligen vi firar?

Idag är det julafton, den 24 december 2009, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition. Seden att ha levande träd och kvistar i stugan är dock hednisk och förkristen för att skydda mot onda makter och väsen. Julgranen, som kommer från Tyskland spred sig till Sverige först på 1700-talet.

Numera är det faktiskt julafton hela dagen från tidig morgon, inte bara på eftermiddagen och kvällen, hur konstigt det än kan låta. Det finns en speciell förklaring till detta. Enligt den judiska kalendern börjar nämligen dygnet först vid aftonen, i enlighet med skapelseberättelsens formulering: "Och det vart afton och det vart morgon den första dagen". Det gör man för övrigt även i den muslimska världen, så detta med dygn är relativt, inte bara beroende på vilken tidszon man befinner sig i. Vi har alltså helgmålsringning i svenska kyrkor klockan 18:00 på lördag för att ringa in helgen, i enlighet med skapelseberättelsen. På så sätt börjar egentligen juldagen med julafton, den 24 december.

Julaftonen, Carl Larsson
Det vill säga i Sverige och den del av världen som använder den gregorianska kalendern. Där man fortfarande tillämpar den julianska kalendern inträffar julafton den 6 januari. Det gjorde vi i Sverige ända till 1753 trots att stora delar av Europa gick över till den gregorianska redan 1582. Befinner man sig däremot i den muslimska världen är det 1431. Traditionell islamisk tideräkning utgår från det år då Muhammed flydde från Mecka till Medina år 622 e. Kr. I Libyen som utgår från Mohammeds dödsår är det dock bara 1421. Eftersom man räknar månår, som är något kortare än solåret, sker på ungefär 30 år en förskjutning av kalendern ett helt år. I Iran som räknar solår sker inte denna förskjutning och där är det ännu bara år 1388. I Israel är det år 5770 enligt den officiella judiska kalendern, som utgår från jordens skapelse år 3761 f.Kr, den dag då Adam skapades. I Nordkorea som utgår från den store ledaren Kim Il Sungs födelse är det bara år 98, eller Juche 98, som man säger där. Men just här är det alltså den 24 december 2009.
På julafton firas alltså födelsen av Jesus Kristus, Guds enfödde son. Men i Sverige firades julen redan före kristnandet på 1000-talet. Julblot eller midvinterblot var en högtid även i fornnordisk religion, som kanske firades vid vintersolståndet i slutet på december. Vid julblotet gör man offer, blot, för att få gudarnas välsignelse över den groende grödan. Julens speciella gud var Jólner, som är ett av Odens många namn. Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs "dricka jul". Julblotet integrerades i den kristna julen. Hedniska seder som levt kvar länge trots kristendomens inträde i vårt land är till exempel att gårdstomten ska ha lite risgrynsgröt, för att inte bli svår att tas med under det kommande året. I södra Europa ersatte firandet av Jesu födelse det romerska firandet av solguden.

Midvinterblot, Carl Larsson
Nåväl, Jesus föddes alltså den dag som började om aftonen den 24 december år noll. Eller gjorde han verkligen det. Det finns idag inget som stödjer att detta var hans egentliga födelsedag. Forskare vet inte heller exakt år för Jesu födelse och anser snarare att han föddes mellan 7 f.Kr. och 4 f.Kr. Enligt Matteusevangeliet och Lukasevangeliet ägde Jesu födelse rum under Herodes regenttid, som dog år 4 f.kr. Emellertid beskriver Lukasevangeliet att Jesus föddes i samband med den första skattskrivningen av de romerska provinserna Syrien och Judeen, under Quirinius, vilken inträffade år 6 e.kr.

Herdarnas tillbedjan, Gerard van Honthorst.
Om Jesus nu alls har funnits. Det finns inga samtida historiska uppgifter om Jesus i tidiga skrifter. Jesus finns till exempel inte omnämnd i Dödahavsrullarna som skrevs under de första årtiondena, utan först i evangelierna som skrevs långt senare. Det finns därför de som anser att Jesus aldrig har existerat som historisk person, utan att alla berättelser är myter. Andra till exempel muslimerna anser ju att han har funnits, men inte är Guds son. Muslimer tror inte heller att Jesus dog på korset eller att han uppstod, utan att han upptogs kroppsligen till himlen. Judarna räknar inte med att Jesus har någon religiös funktion. Författaren Alvar Ellegård hävdar att Jesus egentligen var en essén, som levat 200 år tidigare. Esséer var en grupp judar som levde i avskildhet i klosterliknande former, ofta sammankopplade med Qumransekten, vars skrifter återfinns i Dödahavsrullarna. Hjalmar Söderberg menade att Jesus är samma person som Barabbas, den fånge som blev frigiven när folket fick välja mellan Jesus och Barabbas (Bar Abbas betyder son till Fadern). En rad samstämmiga egenskaper mellan Jesus och Paulus visar, enligt författaren Lena Einhorn, att Jesus från Nasaret och Paulus från Tarsos var en och samma person. Enligt henne skulle Jesus ha överlevt korsfästelsen. Enligt den muslimska Ahmadiya-sekten flydde Jesus med Maria Magdalena och aposteln Tomas till Kashmir. Maria Magdalena dog på vägen men Jesus framlevde sina dagar där han tillbringat ungdomen och är begravd strax utanför den heliga staden Srinagar.

Jesus Kristur, grekisk ikon.
Numera firar vi väl oftast julen som en välkommen ledighet efter den långa och mörka hösten utan att tänka särskilt mycket på den religiösa bakgrunden. Bara 70 procent är ännu medlemmar i svenska kyrkan och många av dem framförallt av traditionella skäl. I år var ju november särskilt grå, regnig och ännu mer dyster än vanligt. I december har det däremot kommit snö och sträng kyla på många håll, vilket av en händelse sammanföll med klimatkonferensen. På arbetsplatserna i vårt land räknar vi ut hur många röda dagar det blir, och hur många klämdagarna är för att vi ska vara lediga så länge som möjligt, utan att behöva ta ut alltför många semesterdagar. I år var det sisådär.

Jesu bergspredikan, Carl Heinrich Bloch.
Och är det något gudomligt väsen som uppmärksammas mer än något annat i juletid är det väl Mammon. Mammon betyder rikedom på arameiska, och i hebreiskan används mammon i betydelsen pengar. Under medeltiden var Mammon vanligen personifierad som girighetens, rikedomens och orättvisans demon. Jesus budskap i bergspredikan: "Ni kan inte tjäna både Gud och mammon" (Matt 6:24) berör oss knappast, utan vi handlar julklappar som aldrig förr, och efter jul spenderar vi ännu mer pengar under mellandagsrean.
Men idag är det i alla fall julafton och det ska vi fira med julgran.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar